Norsk skogkatt

Raspresentation

Den stora robusta och muskulösa katten med yvig svans och halvlång päls, vilken den Norska naturen i århundraden skoningslöst avlat fram och fött upp med hjälp av isande kyla, snöstormar, piskande regn och hagelskurar, svält samt rädsla i de norska skogarna.
Moder jord lät endast de kraftigaste och mest välanpassade djuren behålla livet, samt gav dem flera goda egenskaper för överlevnaden.

Speciell päls med tjock underull, för att skydda mot kyla, och de långa vattenavvisande täckhåren, hängande över ryggen och utmed sidorna för att ge skydd mot regn och snår.

För att de ömtåligaste delarna på kroppen skulle få mera skydd fick dessa mer päls, såsom krage, kindskägg, skjortbröst, knickers, tofsar under trampdynorna och den långa ludna svansen.
Päls- och ögonfärger brydde sig Moder jord inte så mycket om och gav Skogkatterna alla päls och ögonfärger som hon hade tillgängligt, dock ej siamesteckningen.

Storvuxen och muskulös med lång kropp och höga ben, där bakbenen är högre än frambenen, är nästan ett måste för att klara sig i vildmarken. Skogkatten rör sig enormt smidigt och är en suverän trädklättrare. Javisst tar den sig ner för egen maskin, oftast då med huvudet före.

Skogkattens trekantiga huvud påminner starkt om lodjurets. Med de stora toffsförsedda öronen, rovdjurets vilda blick från de stora något snedställda ögonen. Den kraftiga hakan och den raka profilen förstärker det vilda utseendet.

Nu frågor du dig - Kan man ha denna katt som innekatt och sällskapsdjur?
Svaret är otvivelaktigt JA. Skogkatten är mycket sällskaplig, kärvänlig och tillgiven sin ägare. Liksom alla andra katter har varje Skogkatt sin stora personlighet. Den är även lekfull och intelligent och småpratar gärna utan att för den skull vara högljudd.

Pälsen är trots sin längd lättskött, men tova då och då vid pälsfällningen kan förekomma. När skogkatten fäller sin päls, ja då fäller den och till slut ser den nästan ut som en korthårskatt där bara svansen och knickerserna visar att den är semilånghår.

Sägnerna kring Skogkatten är många och den nämns tidigt i litteraturen som "Hulderkatten" eller "Trollkatta".

I Oslo 1938 ställdes den Norska Skogkatten ut första gången och bedömdes av en mycket begeistrad kattdomare vid namn Knut Hansen. På grund av 2:a världskrigets utbrott och dess efterverkningar, kom inte avelsarbetet för att bevara denna nationalkatt igång igen förrän 1972. År 1973 godkändes rasen i Norge efter att man enats om standarden.

Katterna bokfördes i experimentstamboken och 1976 hade normännen ca 100 st katter registrerade. Samma år på FIFes årsmöte i Wiesbaden blev Skogkatten godkänd, dock utan certifikatstatus. Klokt nog gav sig inte norrmännen, med Fredrik Nordanne i spetsen. Till FIFes årsmöte i Paris 1977 hade de utrustat sig med ett rikt bildmaterial och dokumentation både från det Norska avelsrådet och från uppfödare, där tre generationer Skogkatt fanns dokumenterat.
Rasen blev godkänd.

Intresse fanns tidigt i Sverige för Skogkatten, men norrmännen ville först skapa en god stam, så det var bara 3:e och 4:e generationskatter som fick exporteras.
1977 kom den första Skogkatten till Sverige, Pans Tuppen.

Rasstandard

Officiell standard för Norsk Skogkatt enligt FIFé och Independent

Generellt	Storlek	stor
Huvud	Form	triangelformat, med alla sidor lika långa; med god höjd sett i profil; pannan lätt rundad; lång, rak profil utan brott i linjen (inget stop)
	Haka	kraftig
Öron	Form	stora, breda vid basen, spetsiga; med lodjurstofsar och långa hår i öronen
	Placering	högt och öppet, så att öronens yttre linjer följer huvudets linjer ner till hakan
Ögon	Form	stora och ovala, öppna, lätt snedställda
	Uttryck	alert uttryck
	Färg	alla färger tillåtna oavsett pälsfärg
Kropp	Struktur	lång, kraftigt byggd; kraftig benstomme
Ben		kraftiga, höga ben; bakbenen högre än frambenen
	Tassar	stora, runda, i proportion till benen
Svans		lång och buskig, skall nå åtminstone till skulderbladen, men önskvärt är att den når till nacken
Päls	Struktur	semilång. Den ulliga underpälsen täcks av en vattenavstötande överpäls. Dessa långa, grova och glänsande hår täcker ryggen och sidorna. En fullpälsad katt har skjortbröst, en full krage och byxor
	Färg	alla färger är tillåtna, inkluderat med vitt, utom maskade varianter, choklad, lila, kanel (cinnamon) och fawn. Alla mängder av vitt är tillåtet, t ex vit bläs, vit medaljong, vitt bröst, vitt på magen, vitt på tassarna etc.
Fel	Generellt	för små och klent byggda katter
	Huvud	runt eller fyrkantigt huvud profil med brott (stop)
	Öron	små öron för brett placerade för tätt placerade
	Ben	korta ben tunna ben
	Svans	kort svans
	Päls	torr päls knutig (tovig) för silkig

Poängskala

SUMMA		100 poäng
Huvud	form, nos, profil, käkar, tänder, haka	20 poäng
Öron	form, storlek, placering	10 poäng
Ögon	form, uttryck	5 poäng
Kropp	form, storlek, benstomme, ben, form på tassar	25 poäng
Svans	längd, form	10 poäng
Päls	kvalitet, textur, längd	25 poäng
Kondition		5 poäng

Mönster och färger

En Norsk Skogkatt kan ha nästan vilken färg som helst. En del har färger utan vitt, en del är helvita och andra har olika mängder vitt i pälsen.

För att tala om vilken färg och vilket mönster en katt har använder man olika beteckningar enligt en standard, EMS-kod. Koden för Norsk Skogkatt är NFO, vilket står för engelskan "Norwegian Forest Cat". NFO följs sedan av en eller flera bokstäver för färgen och ev beteckning för mönster. Vi ska gå igenom dessa färg- och mönsterbeteckningar nedan.

Färgbeteckningar

	Beteckning	Färg
	n a d e f g y s t w x	Svart (brun) Blå Röd Creme Svartsköldpadd Blåsköldpadd Golden Silver Amber Vit Ännu ej godkänd färg

Beteckningen n står för färgen svart.
NFO n betyder svart Norsk Skogkatt.

Exempel på andra koder:
NFO d betyder röd Norsk Skogkatt
NFO w betyder helvit Norsk Skogkatt osv

Beteckningarna för golden, silver och amber står alltid tillsammans med en annan färgbeteckning.
NFO ns betyder svartsmoke Norsk Skogkatt. (En icke-mönstrad silverkatt kallas för smoke)
NFO nts betyder ambersmoke Norsk Skogkatt.

Mönsterbeteckningar

	Beteckning	Mönster
	01 02 03 09 21 22 23 24 25	Van (vitfläcksgrad) Harlekin (vitfläcksgrad) Bicolor (vitfläcksgrad) Vitt - obestämd mängd Agouti Tabby Tigré Spotted Tickad

Källa: http://skogkattslingan.com/ 2007-12-26 18:30